Dedicated to the Gaelic Language of the Isle of Man

Art voish ny pabyryn: Jerrey Souree

 Ta mee screeu shoh ayns thie-bee Costa ayns Caernarfon ayns twoaie yn Thalloo Vretnagh. She Caernarfon yn boayl lesh yn earroo syrjey ass y cheead dy loayrtee Bretnish ’sy çheer – ny smoo na 80%. Ta’n ghlare lajer mastey dy chooilley ayrn jeh’n phobble, shenn as aeg. Shimmey co-loayrtys ayns Bretnish ta goll er mygeayrt-y-moom ’sy thie-bee.

            Honnick mee troshid yn ghlare riyr tra hie mee dys lhunney lioar ayns bar-feeyney staydoil ayns mean y çhenn valley vean-eashagh. She boayl beg v’eh as v’eh orrym shassoo ’sy chorneil – er-lhiam dy row ny smoo na jeih as daeed dy leih ayn as ad ooilley loayrt Bretnish. V’ad er jeet dy akin ben aeg Malan Wilkinson loayrt mysh yn lioar eck Rhyddhau’r Cranc (‘Lhiggey’n raad da’n phartan’ – ta shoh kianlt rish red ta taghyrt ’sy lioar). Ta’n lioar cur coontey jeh e bea hene, as yn aght t’ee er ghellal rish yn çhingys aigney aslaynt phersoonid chagliagh (borderline personality disorder). T’ee er ve ayns ward slaynt aigney ’sy thie-lheihys kiare keayrtyn, yn cheayrt s’jerree kuse dy veeaghyn er-dy-henney, choud’s v’ee cur jerrey er y lioar.

            Ta ayrnyn trome-chooishagh as dorraghey ’sy lioar lesh tuarystalyn bioyr jeh’n aght ta’n çhingys gennaghtyn tra t’eh goaill greme er Malan, agh ta aittys aynjee neesht. T’eh smooinit dy vel çhingys aigney çheet er unnane ass dagh kiare dy leih traa ennagh ayns nyn mea, as ta Malan treishteil dy bee yn lioar cooney lesh sleih elley as skeayley fys mychione cooish ta foast mooarane almorys, mee-hushtey as stigma bentyn jee.

            Ta’n thie-prental ta cur magh yn lioar, Y Lolfa, er chloughey earroo dy lioaryn elley mychione çhingys aigney er y gherrit shoh. T’eh mie dy akin dy vel ymmyd goll er jannoo jeh myn-ghlare dy haggloo mysh lheid ny cooishyn. Blein ny ghaa er-dy-henney va’n ynnyd-eggey Meddwl (‘aigney’, ‘smooinaghtyn’) currit er bun raad ta coyrle as tuartystalyn persoonagh jeh çhingys aigney ry gheddyn ayns Bretnish. Ta shoh er-lheh scanshoil son ta ram sleih as Bretnish oc voish y chlean shegin daue loayrt rish fer-lhee-aigney ny fer-therapee ayns Baarle, glare nagh vel ad cliaghtit rish loayrt, er-lheh mysh ennaghtyn persoonagh. Ta lught-reill slaynt as sleih ta streeu son y ghlare, as son cooishyn çhingys aigney, treeal jannoo ny smoo dy lhiassaghey shirveishyn slaynt aigney ayns Bretnish, agh ta lane foast ry yannoo.

Foddee shiu lhiah shoh ayns Baarle ayns shoh

 

 

 

 

Published: Thu, 01 Jan 1970